Skador inom hästsporten

Skador inom hästsporten

Hästsporten är en av de mest olycksdrabbade sporterna i Sverige. Enligt statistik som togs fram år 2015 anmäldes cirka 1 000 skador i samband med ridning och hästhantering det året – till bara ett av landets många försäkringsbolag. Av dessa 1 000 skador var det ungefär 15 procent som ledde till bestående besvär. Statistik från Socialstyrelsen visar dessutom att 13 000 personer om året söker akutvård på sjukhus för skador de ådragit sig i samband med ridning. Man kan också se att de som ägnar sig åt ridning läggs in på sjukhus dubbelt så ofta som andra som skadas på fritiden, vilket är en antydan om att skadorna inom ridning ofta är allvarligare än i andra fritidssysselsättningar. Under 2015 var det till exempel minst en person som avled i samband med hästhantering.

De vanligaste skadorna är benbrott, till exempel i armar, ben, fingrar och tår, men hjärnskakning är också en vanlig skada inom ridsporten. Bland de allvarligare olyckorna som anmäldes till försäkringsbolaget 2015 kan nämnas en hästskötare som sparkades i ansiktet då hästen sparkade bakut i boxen och en person som blev omkullsprungen av hästen. Det är vanligast att man skadar sig i samband med själva ridningen, till exempel genom att man ramlar av hästen, men det förekommer också skador i samband med hanteringen av hästen (så som exemplen ovan visar). Att ramla av hästen kan vara skadligt på flera sätt. Dels kan det självklart uppstå hjärnskakning och benbrott, så som nämndes tidigare, men även en tredje form av skada som är vanlig inom ridsporten: krosskador. Det kan till exempel ske om hästen skulle trampa på en efter att man ramlat av.

Ytterligare en aspekt av skadorna inom ridsporten är att det tyvärr är framförallt barn och ungdomar som skadas. Enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är det 6 000 barn och ungdomar varje år som måste söka upp en akutmottagning efter att de skadat sig allvarligt i samband med ridning eller hästhantering. Anledningen till att barn oftare drabbas är naturligtvis att risken för olyckor ökar om ryttaren inte har bred kunskap, erfarenhet och rutin gällande hästhantering. Kanske sker olyckor dessutom oftare än vad statistiken visar, då många situationer som kunnat få en värre utgång inte slutar med att man måste uppsöka sjukhus. Så var det till exempel när tioåriga Amanda Edlund ramlade av sin häst efter att den börjat galoppera. Det fallet slutade bara med en lite mörbultad armbåge, men hade kunnat bli mycket värre.

Självklart vidtar ryttare åtgärder för att minska risken för skador, till exempel genom att tänka på säkerheten när man vistas i stallet (som att inte gå eller stå bakom en häst) och genom att bära skyddsutrustning när de rider, som hjälm, säkerhetsväst och ridstövlar. Det gör självklart inte att risken försvinner helt, men om man alltid vill vara garanterad att inte skada sig kan man inte göra någonting alls i livet. Istället får vi nöja oss med att ha saker som gör farliga aktiviteter mindre farliga, som att använda en vedklyv istället för en yxa för att klyva ved, eller att ha isdubbar på oss när vi går ute på isen.